Vänlig, envis och uthållig trots sina korta ben
Tax är en mångsidig jakthund. I samband med ökningen av rådjursstammen i Sverige under 1940-talet uppstod behovet av små, långsamdrivande hundar och taxen utvecklades till en populär rådjursspecialist. Även om intresset för grytjakt i Sverige minskat betydligt får vi inte glömma att många av rasens särdrag, och formatet, framavlats för att få en användbar grythund.
De flesta taxar är framförallt trevliga familjemedlemmar och det är en av världens mest omtyckta och spridda hundras. Det finns 9 olika varianter av tax; tre storlekar och tre olika pälsar.
- Rasen behöver en konsekvent uppfostran för att den ska bli lydig och följsam.
- Den är påhittig, energisk och vill ha sysselsättning.
- Inom rasen finns uppfödare med olika målsättning med sin avel. Ställ dig själv frågan vilket ändamål du har med ditt valpköp.
- Hundrasen är unik då det finns tre olika storlekar och tre olika pälsvarianter. Tänk noga igenom vilken variant som passar dig och din vardag.
Storlek och utseende
Taxar har korta ben, långsträckt kroppsform och kraftigt käkparti med välutvecklat bett, vilket är viktigt för en grythund. Rasen förekommer i tre olika storlekar där bröstomfånget avgör vilken variant den tillhör. Kanintax med bröstomfång upp till 30 cm och en vikt på ca 3–4 kg. Dvärgtax har ett bröstomfång på 30–35 cm och väger ca 4–6 kg. Normaltax har ett bröstomfång över 35 cm och ska helst inte väga över 9 kg.
Rasen förekommer också i tre olika hårlag; kort-, sträv- och långhårig. De vanligaste färgerna är svart med tanteckning, rödbrun eller viltfärgad.
Skötsel
Pälsen på den korthåriga taxen ska vara kort, tät, glänsande och slätt åtliggande. Den kräver ingen särskild skötsel. Pälsen på den långhåriga taxen ska borstas och kammas med jämna mellanrum så att tovor inte bildas där håret är extra långt.
Den strävhåriga varianten har en päls som behöver trimmas. Pälsen består av två lager; täckhår och underull. Ju fortare valpen/unghundens päls växer, desto tidigare bör den ses över första gången, ofta vid 5–6 månaders ålder. Pälsen ska inte klippas.
Egenskaper och mentalitet
Rasen är till sin natur vänlig med ett jämnt temperament, varken nervös eller aggressiv. Den är en passionerad, uthållig och energisk jakthund med utmärkt förmåga att använda sitt luktsinne. En tax ska utstråla mod och självsäkerhet samt vara envis och pigg. Dessa egenskaper gör också taxen till en mycket uppskattad sällskapshund.
De långhåriga varianterna och dvärg- och kanintax har ofta inte så utpräglade jaktegenskaper.
Hälsa
Tax är en förhållandevis frisk hundras och taxar blir ofta mycket gamla. Diskbråck och liknande ryggproblem drabbar taxar oftare än andra raser. Taxuppfödarna bör ha fokus på att det är den sjukdom som är viktigast att ta hänsyn till i avelsarbetet.
Taxar med ryggproblem ska inte användas i aveln. Sedan 2021 har taxuppfödare och hanhundsägare möjlighet att före avel ryggröntga avelsdjur och få resultatet avläst och registrerat i SKKs databas. Även PRA (ögonsjukdom) förekommer.
Historik
Taxen är från Tyskland och rasen ska ha uppstått och renodlats från lågbenta tyska stövare. Taxen, i tysktalande länder kallad Dachshund eller Teckel, är känd sedan medeltiden då det avlats fram hundar speciellt lämpade för grytjakt. Från dessa kortbenta hundar härstammar taxen, erkänd som en av de mest mångsidiga och användbara jakthundsraserna.
De första taxarna i Sverige var allround-jakthundar, men kom att alltmer bli specialiserade som grythundar och långsamt drivande hundar. Svenska Taxklubben grundades 1901.